Gallringsfunderingar

Ser i Svd (som citerar Politiken) att Köpenhamns huvudbibliotek ska gallra bort en fjärdedel av sina samlingar efter nyår. Sånt brukar orsaka ramaskrin enligt min erfarenhet - på en tidigare arbetsplats som jag hade så fick vi gallra på kvällstid och smyga ut med det som skulle slängas när ingen såg. Detta efter att en tidigare gallring slutat med att upprörda forskare bar tillbaka det mesta av det som de ansåg var oerhört värdefull litteratur. Att den sen var föråldrad, aldrig lånades ut eller fanns i ytterligare fem exemplar var inte argument som gick hem. Att kunna gallra klokt har väl i århundraden betraktats som en viktig del av bibliotekariekompetensen men det vad händer nu, i den elektroniska tidsåldern? Är det verkligen lika viktigt att göra urval och gallra bort, eller är vår kärnkompetens istället konsten att kunna vaska fram guldkornen bland stora mängder? Att lära ut "informationskompetens"? Eller något annat? Vad sjutton är det vi är specialister på egentligen? Sånt kan man filosofera om på semestern ;-)

Comments

[anna]

Ja det kan man fundera pa! For min del verkar mitt jobb just nu till stor del besta av att bestalla bocker som lararna lamnar in onskemal pa. Grejen ar att de ockse ger mig all info om bovkerna (t ex isbn och VAR boken finns att bestalla.) Sen overvakar jag biblioteksassistenternas arbete ocksa. :)

[malin c]

lyxliv, anna, lyxliv ;-)